Det är med förvåning vi ser att en av lösningarna på förlossningskrisen i Region Stockholm är ”uppgiftsväxling”.
Barnmorskor räddar liv och enligt världshälsoorganisationen WHO:s beräkningar kan 2,2 miljoner kvinnor och barn räddas varje år fram till 2035, om vi får en ökning på 25 procent av utbildade barnmorskor globalt. Det är paradoxalt att WHO och internationella organisationer har Sverige som föregångsland och sprider våra arbetssätt och metoder över världen för att öka andelen barnmorskor, medan vi i Sverige varken har lyckats rekrytera eller behålla barnmorskor i den omfattning som behövts.
Den svenska modellen med en självständig legitimerad barnmorska som handlägger normal graviditet, förlossning och eftervård är unik. Vården runt den födande och familjen är komplex och den profession som står för kontinuitet i hela vårdkedjan är barnmorskan.
Svenska Barnmorskeförbundet har under många år stridit för kontinuitet i vårdkedjan och en barnmorska per födande. Nu har pengar tillförts och Region Stockholm har klubbat igenom att detta evidensbaserade arbetssätt ska implementeras på samtliga kliniker. Dessutom tidigareläggs öppnandet av BB S:t Göran. Dessa besked är glädjande och vi har firat stort.
Väsentliga problem kvarstår dock. Utan barnmorskor i förlossningsvården är inget av förbättringsförslagen möjliga att genomföra och vården kommer successivt att försämras. Vi vill därför höja ett varningens finger för några av de lösningar som presenteras från arbetsgivarsidan.
Det är med förvåning vi ser att en av lösningarna på förlossningskrisen i Region Stockholm är ”uppgiftsväxling”, det vill säga att sjuksköterskor rekryteras för att utföra barnmorskors arbete. Det är oroväckande att inte verksamhetsledningarna verkar förstå vilka risker de tar. Argumentet att det inte finns några barnmorskor att anställa och att en sjuksköterska är bättre än inget håller inte. Det finns många barnmorskor boende i regionen som väljer att arbeta som sjuksköterskor eller lämnar vården helt. Alltså har inte tillräckligt gjorts från arbetsgivarsidan för att locka tillbaka dessa barnmorskor.
Socialstyrelsens rapport från 2018, Kompetensförsörjning och patientsäkerhet, visar att låg bemanning eller brist på kompetens ökar risken för vårdskada. Liknande resultat lyfter Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i rapporten Iakttagelser i korthet från 2020.
Hög arbetsbelastning och brist på kompetens är en återkommande förklaring till de flesta uppkomna vårdskador. Om det blir mer personal men med lägre kompetens så minskar inte tillbud och avvikelser. Frågan är om födande och nyblivna familjer tycker att det är en god lösning att ersätta barnmorskor med sjuksköterskor? Tänk dig ett scenario där du som patient söker vård på en akutmottagning med ett brutet ben och blir behandlad av en tandläkare som ersatt läkaren.
Det kommer att krävas en rekrytering av flera hundra barnmorskor till Stockholms förlossningsvård för att implementera ”en födande – en barnmorska” samt för att öppna BB S:t Göran. ”Uppgiftsväxling” är inte en del av lösningen på krisen, utan det är att värna om kompetensförsörjningen och se till att det finns tillräckligt många barnmorskor. Teamet runt familjerna är viktigt och alla professioner behövs, men de kan inte ersätta varandra.
Problemet är större än Stockholm. Uppgiftsväxling pågår i många delar av Sverige där otillräckliga insatser gjorts för att säkra rätt kompetens – barnmorskan. Region Stockholm och politikerna där vill vara ett föredöme genom att vara först ut i landet med att implementera ”en barnmorska – en födande”.
Professionerna har påtalat möjligheterna med en förbättrad arbetsmiljö och förlossningsvård i Stockholm. Politikerna har tillfört pengar och även specificerat vad de ska användas till. Nu är stunden kommen för arbetsgivarna att visa sina muskler.
Uppdraget att förbättra och utveckla förlossningsvården är tydligt, men modet och viljan saknas hos vissa arbetsgivare och det kan komma att bli förödande. I januari kan Region Stockholm och förlossningsvården där vara i en kris vi aldrig tidigare upplevt och då räcker det inte med att säga att vi gjorde nästan allt vi kunde för att behålla barnmorskorna.
Elin Hallgren, leg barnmorska, högskoleadjunkt. Ordförande för Svenska Barnmorskeförbundets lokalförening i Stockholm.
Anja Lundström, leg barnmorska, projektledare. Ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets lokalförening i Stockholm.
Maria Nordén Norman, leg barnmorska. Regionsövergripande facklig företrädare för Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT. Ledamot i Svenska Barnmorskeförbundets lokalförening i Stockholm.
Eva Nordlund, leg barnmorska. Ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.
__________________________________________________________________________
Debattartikeln är tidigare publicerad i Dagens Medicin Opinion: 20 januari 2022.
Facebook
Instagram