Debatten om förlossningsvården måste breddas

Debatten om förlossningsvården måste breddas. Vård i samband med barnafödande är så mycket mer än bara själva förlossningen. Det handlar om hela vårdkedjan och om all den vård som ges före och under graviditet, i samband med förlossningen och efteråt när barnet är fött. Det handlar om kvinnors hälsa och det är barnmorskans kompetens som behövs.

Svenska Barnmorskeförbundet har förslag på åtgärder till Sveriges politiker, landsting och beslutsfattare. Åtgärder som kan trygga och förbättra vården i samband med hela vårdkedjan graviditet och barnafödande. Det är barnmorskors kompetens som behövs för att ge den vården. Barnmorskan har en unik roll under kvinnors sexuella och reproduktiva livscykel.

Svensk förlossningsvård är i grunden bra. Vi är bland de främsta i världen och idag finns stark evidens att barnmorskor har en betydande roll för att förebygga sjukdom hos mor och barn. Under graviditeten träffar i stort sett alla kvinnor en barnmorska. Där och då läggs grunden för en så bra förlossning som möjligt.
Barnmorskan arbetar med kvinnan, barnet och familjen i centrum. En gravid kvinna som fått förbereda sig inför sin förlossning och föräldraroll och fått bearbeta sin eventuella oro, har mycket större möjlighet att också få en positiv upplevelse av densamma. En väl fungerande mödrahälsovård lägger grunden till svensk förlossningsvård.

Barnmorskans arbete inom mödrahälsovården är en central del av det förebyggande folkhälsoarbetet och sjukdomsförebyggande stödet i landet. Det finns evidens att barnmorskor har betydelse för folkhälsan när det gäller screening för alkoholanvändning, rökning, cervixcancer och olika typer av infektioner. Ytterligare exempel på förebyggande folkhälsoarbete är information om kost, fysisk hälsa som motion.

Graviditet är en period i livet då kvinnan och hennes partner är motiverade att göra en förändring av sina levnadsvanor. Allt detta arbetar barnmorskan med utöver de medicinska kontroller som görs under en graviditet. Om de individuella vårdbehoven inte uppmärksammas och åtgärdas under graviditeten, kommer Sveriges framskjutna position inom förlossningsvården på sikt riskera att försämras liksom folkhälsan.

Ett viktigt folkhälsoarbete bedrivs av barnmorskor på barnmorskemottagningar i möten med kvinnor också i andra situationer än under en graviditet. Kvinnor kommer till barnmorskan under hela livscykeln. Det kan vara för preventivmedelsrådgivning, gynekologisk rådgivning, abortvård, inkontinensvård, under amningsperioden, vid en gynekologisk hälsokontroll, eller för rådgivning om klimakteriet och den åldrande kvinnans besvär.

Med tidig information om hur ålder och levnadsvanor påverkar fruktsamheten ökar de framtida chanserna till en frisk graviditet och ett friskt foster. Ett tydligare fokus måste därför läggas på att tidigt nå ut med kunskap om hur ålder och levnadsvanor påverkar fruktsamhet, graviditet och barnafödande. En stor andel ungdomar har idag levnadsvanor som är förknippade med välbelagda risker för fertilitet, framtida graviditet och förlossning. Övervikt bland ungdomar ökar stadigt. Många unga har ett riskfyllt alkohol- och tobaksbruk. Sexuellt risktagande är vanligt och psykisk ohälsa fortsätter att öka.

Som barnmorska inom förlossningsvården finns stark evidens för att barnmorskan främjar normala processer och förbygger komplikationer. En högre grundbemanning med barnmorskor som ger möjlighet till en barnmorska per födande ger även utrymme till egen kompetensutveckling och tid för att handleda studenter samt ge nödvändigt stöd till blivande och nya barnmorskekollegor. Det handlar om att trygga den framtida kompetensförsörjningen.

Efter förlossningen finns också evidens för att barnmorskan förebygger sjukdom hos mor och barn samt intar en stödjande roll till familjen. I Sverige får familjen i genomsnitt stanna på sjukhus cirka ett till två dygn efter en normal förlossning, detta i likhet med många andra västländer. Skillnaden är att Sverige till stor del saknar hembesöksverksamhet eller andra stöd- och vårdformer under som ser till kvinnans (fysiska och psykiska) behov under puerperiet efter hemgång från sjukhus. Detta trots att vi vet att allt fler kvinnor drabbas av nedsatt hälsotillstånd upp till ett år efter förlossningen. Kvinnor kan ha långvarig smärta, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Kvinnor kan behöva hjälp med amningen eller drabbas av amningskomplikationer. Detta måste uppmärksammas och tas om hand nu och i framtiden. För det krävs resurser.

Alla barnmorskor behövs; inom mödrahälsovården, förlossningsvården och eftervården. I det förebyggande arbetet, för att säkra hela vårdkedjan, för att fånga upp kvinnor och familjer i olika skeenden i livet och för att fortsatt garantera att Sverige förblir bland de bästa länderna i världen när det handlar om att vänta och föda barn. Men idag håller något på att hända, något är på väg att brista. En redan fragmentiserad vård är nu dessutom så överbelastad – underdimensionerad – att det är svårt att kunna tillgodose mer än de medicinska kontrollerna. Helheten tappas bort.

Barnmorskeförbundet har som mål att stärka vårdkedjan före, under och efter graviditet och ge kvinnor en valmöjlighet att möta samma barnmorska eller grupp av barnmorskor under hela vårdkedjan. För det krävs att fragmentiseringen och uppdelningen mellan mödrahälsovård, förlossning och eftervård ändras till att bli en kontinuerlig vårdkedja. Kvinnor efterfrågar detta! Dessutom måste kvinnohälsan uppmärksammas i alla åldrar. Att alla kvinnor får jämlik vård med hög standard under hela den reproduktiva perioden i livet måste vara en rättighet.

Svenska Barnmorskeförbundet menar att det nu är tid att agera för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Det är också oetiskt att inte använda sig av den evidens som finns för utvärderade, säkra och mer nutida vårdformer.

Det är hög tid att regeringen, makthavare, landsting/regioner och arbetsgivare ser och uppmärksammar den kompetens och styrka som finns inom barnmorskeprofessionen och att vi får resurser och verktyg för att utveckla vården vidare. Alla har rätt till en trygg och säker vård i samband med graviditet och barnafödande. Barnmorskan arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa i hela vårdkedjan.

Svenska Barnmorskeförbundets förslag på åtgärder för att trygga en jämlik, god och säker vård i hela vårdkedjan graviditet-barnafödande-familj.

Barnmorskan arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa i hela vårdkedjan.
Det krävs resurser för:

  • Max 80 inskrivna gravida per heltidsbarnmorska och år.
  • Utrymme för förebyggande hälsoarbete under graviditet, förlossning och puerperiet.
  • En barnmorska per födande.
  • En kontinuerlig, tillgänglig och individanpassad vård i hela vårdkedjan.
  • Flexibla vårdformer.
  • Flexibla och individuella vårdtider på sjukhus och möjlighet till stöd och vård efter hemgång från sjukhus.
  • Utökat stöd till mödrahälsovård (primärvård) för att tillgodose kvinnors behov av eftervård under puerperiet.
     

Det är nu Sverige måste agera. Det behövs fler barnmorskor. För kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter – och för kommande generationer.

Förbundsstyrelsen,
Svenska Barnmorskeförbundet

”Oetiskt att inte låta kvinnor föda säkert” Dagens Samhälle 27 Juni 2017.

3 kommentarer till Debatten om förlossningsvården måste breddas

  1. Tack för att SBF’s styrelse satt ord på det som vi barnmorskor (och läkare) känt till men inte fått tillräcklig förståelse för bland våra makthavare! Jag är stolt över att vara medlem i Svenska barnmorskeförbundet och känner en glädjetår i ögonvrån när jag ser vilket fint arbete ni lägger ner på att stärka barnmorskors betydelse både i Sverige och utomlands!

  2. Toppen! Men det skulle vara ännu bättre om ”flexibla vårdformer” förklarades. Eller står förbundet inte längre bakom punkt nr ett i 10 punkter för en bättre förlossningsvård? För mig som medlem skulle det kännas ännu bättre om förbundet tydligare stod bakom att vi är för hemförlossning och barnmorskeledda enheter, på sjukhus och på stan (free standing).

  3. Instämmer helt. Har slutat hemma i Sverige o arbetar i Norge . Bara för att orka fortsätta arbeta med detta fantastiska yrke. I Norge har man en födande kvinna / barnmorska när kvinnan är i aktivt förlossningsarbete . Detta är fantastiskt för den födande kvinnan som blir mycket trygg. Som barnmorska känner man sig tillfredsställd och man mår bra efter sitt arbetspass. Här stannar oftast kvinnorna tills amningen fungerar vilket oftast tar 2-3 dagar . Jag känner oro för att amningsfrekvensen kommer att minska i Sverige . Då kvinnan lämnar förlossningen mellan 4-6 timmar efter födseln . Amningsmottagningrn är bra men finns ju inte när man som bäst behöver den i den riktiga amningssituationen när som helst på dygnet. Tycker Sverige som oftast är ett föregångsland inom vård o hälsa skulle kunna satsa på en förlossningsvård där våra kvinnor o barn skall känna sig trygga. Där de vet att avdelningen de skall föda på har både plats o personal som kan ta emot dem. Där personalen inte är helt utarbetad efter sina arbetspass, för vi som personal vänder ofta in o ut på oss för att vara till lags o göra våra patienter trygga. I sista hand tänker vi på oss själva . Ofta när jag arbetade hemma i Sverige glömde jag o gå på toaletten eller dricka något på ett helt arbetspass pga arbetsbelastningen . Fick alltid stanna bilen på väg hem efter ett nattpass för att sova en stund, för att inte somna vid ratten. Detta gjorde att jag till slut bestämde mig för att sluta hemma. Det är så så många har gjort. Personalen söker andra arbetsplatser för att orka. Kompetensen finns i Sverige om arbetssituationen / arbetsmiljön blir bättre. Jag hoppas till hela mitt hjärta att ni som bestämmer kan göra en förändring nu, innan ännu fler av oss barnmorskor slutar för att vi inte orkar.

Lämna en kommentar